Kalle Gnäll, som har lika mycket inneboende kreativitet som Håkan Mild hade som innermittfältare, stod för en oväntat bra tävling idag (hans tidigare tävlingar har varit Yatzy och hämta kopp på snabbast tid) när han arrangerade Stå-på-händer-tävling i sanden på Bondi Beach. Efter att Unge TUNGE slagit ut sig själv var det dags för final mellan Macus Bräntsigson och Masten. Det här är resultatet. Ljud och bild: Anna Åsén.
Hoppas ni fryser arslet av er där hemma i Sverige era äckel!
P.S. Marcus ligger och snarkar på förfesten som den hundraåring som han är.
lördag 30 oktober 2010
fredag 29 oktober 2010
Kineser, kineser, kineser
Vårt hostel ligger mitt i Sydneys Chinatown. Och den som har missat det måste fan vara blind och dum i huvudet! "En kines här, en kines där, kineser, kineser everywhere!",som Lasse Brandeby hade uttryckt det. Innan resan tog sin början fick vi höra att man i Australien hämtat in en viss fågelart för att utrota de många grodor som invaderat landet. Nu hoppas vi att
fåglarna kan börja äta upp kineserna också. Annars är allt bra.
Sydney som är en av världens största och bästa städer i världen har säkert en hel del att bjuda fem ungdomar (vi har ofrivilligt fått besök av storasyster Åsén, som utan skam i kroppen våldgästat vårt rum) som Rotan Four (vi vägrar dock att byta namn). Vi har under våra tre nätter i staden valt att besöka samma klubb samtliga kvällar, nämligen klubben Side Bar som ligger i källaren på vårt hostel. Nej, det är inte riktigt sant, vi var även in och vände på Sydneys finaste uteställe - Ivy - men kvällen slutade på Side Bar ändå på grund av diverse omständigheter med nuybörjarhybris som största faktor till den misslyckade kvällen. Vi har även druckit samma box vin och ätit på samma middagsställe varje kväll. "Man får fan en klump i magen bara man tänker på det", valde Mattias att uttrycka det.
Just Mattias har tagit över Marcus fina form och fullständigt mosar oss övriga deltagare i både plump-tävlingen som i "Vem kan bli slagen av Marcus?". Vi jämför honom med den spansk-tyske superdopade skidåkaren Johann Muehlegg som knäckte alla i första backen under femmilen i OS i Nagano 2002. Marcus ser ut att agera Per Elofsson, som är dum nog att försöka hänga med Doping-Masten i backen, och kommer antagligen bli tvungen att bryta innan veckan är slut. Idag vann Mattias sin fjärde delseger av de fyra senaste som han deltagit i, genom att stå på händer "längst". Johan, som tog en klar sistaplats och får bära Sliren Siren under kvällens fest, och Kalle som anordnade stå-på-händer-tävlingen, halkar allt längre efter i tävlingen. Kalle hoppas att det blir mer fysiska tävlingar när vi kommer till stränderna, medan Johans hopp står till att Mattias faktiskt är dopad och diskvalificeras.
Saker som hänt och som bör nämnas är också:
- Att Marcus bara blir tröttare och tröttare för varje sekund som går. Hans andhämtning tillhör en hundraårings och idag var vi farligt nära att glömma honom kvar på bussen mitt i Sydney.
- Mattias berg- och dalbana i humöret är humor på hög nivå. Idag sa han följande klockan 14.10 när vi skulle lämna Bondi Beach och bege oss hemåt: "Jag är fan riktigt nöjd med den här dan!" En timme senare ligger samme man i nederslafen och kastar böcker på sin stackars syster (som han sågat å det grövsta för sin ointressanta uppsyn) och sågar allt som kommer i sin väg. Johan fick nyss höra att om Mattias hade en pistol med två kulor skulle han skjuta mig två gånger.
- Att vi gick genom halva Sydney för att hitta ett Subway. När vi gjort det och satt oss på bussen åker vi förbi 4 Subways inom 200 meter.
- Mattias & Johan kramades igår. Det finns på film
- "Hans-Göran-klappen" har fått stort genomslag. Går ut på att man, istället för att smeka någon med handflatan i ansiktet, låter baksidan av handen dö i ansiktet på den man tycker om. Man kan även passa på att säga på bred värmländska "Du ä sån genomgo mänska..."
- Alla har underskattat solen och bränt sig som fan. Unge slarvige ser ut som att han låtit Hans-Göran smörja in honom i ansiktet. Ojämn bränna.
- Bondi stannade upp för några minuter när världens grymmaste pilot friade till någon kvinna vid namn Jax. Vi var klart mest imponerade av alla. Det kan vi sluta med dirr om vi vill upplevas som de världsvana killar vi uppenbarligen inte är.
- Resans låt såhär långt är Håkan Hellströms "Man msåste dö några gånger innan man kan leva". Jag ger den 30 timmar, sen är den sönderspelad.
- Sydneys fetaste DJ spelade igår på Ivy. Han, precis som DJ:n på Side Bar vägrade spela Hang with me med Robyn, som Unge Tjatande så snällt frågade efter. Tjockis.
Härnäst ska vi fundera på hur man ska se läskig ut ikväll. Eftersom världen är så sjukt liten att några tjejer som säljer surfresor hade gemensamma bekanta från Uppsala så är vi medbjudna på halloweenfest ikväll. Som tack köpte vi alla varsin surfresa från fredag-söndag för 250 dollar var. Det lönar sig att vara trevlig (kan någon berätta det för Mattias?!).
Tack och hej - snygga tjej!
Sydney som är en av världens största och bästa städer i världen har säkert en hel del att bjuda fem ungdomar (vi har ofrivilligt fått besök av storasyster Åsén, som utan skam i kroppen våldgästat vårt rum) som Rotan Four (vi vägrar dock att byta namn). Vi har under våra tre nätter i staden valt att besöka samma klubb samtliga kvällar, nämligen klubben Side Bar som ligger i källaren på vårt hostel. Nej, det är inte riktigt sant, vi var även in och vände på Sydneys finaste uteställe - Ivy - men kvällen slutade på Side Bar ändå på grund av diverse omständigheter med nuybörjarhybris som största faktor till den misslyckade kvällen. Vi har även druckit samma box vin och ätit på samma middagsställe varje kväll. "Man får fan en klump i magen bara man tänker på det", valde Mattias att uttrycka det.
Just Mattias har tagit över Marcus fina form och fullständigt mosar oss övriga deltagare i både plump-tävlingen som i "Vem kan bli slagen av Marcus?". Vi jämför honom med den spansk-tyske superdopade skidåkaren Johann Muehlegg som knäckte alla i första backen under femmilen i OS i Nagano 2002. Marcus ser ut att agera Per Elofsson, som är dum nog att försöka hänga med Doping-Masten i backen, och kommer antagligen bli tvungen att bryta innan veckan är slut. Idag vann Mattias sin fjärde delseger av de fyra senaste som han deltagit i, genom att stå på händer "längst". Johan, som tog en klar sistaplats och får bära Sliren Siren under kvällens fest, och Kalle som anordnade stå-på-händer-tävlingen, halkar allt längre efter i tävlingen. Kalle hoppas att det blir mer fysiska tävlingar när vi kommer till stränderna, medan Johans hopp står till att Mattias faktiskt är dopad och diskvalificeras.
Saker som hänt och som bör nämnas är också:
- Att Marcus bara blir tröttare och tröttare för varje sekund som går. Hans andhämtning tillhör en hundraårings och idag var vi farligt nära att glömma honom kvar på bussen mitt i Sydney.
- Mattias berg- och dalbana i humöret är humor på hög nivå. Idag sa han följande klockan 14.10 när vi skulle lämna Bondi Beach och bege oss hemåt: "Jag är fan riktigt nöjd med den här dan!" En timme senare ligger samme man i nederslafen och kastar böcker på sin stackars syster (som han sågat å det grövsta för sin ointressanta uppsyn) och sågar allt som kommer i sin väg. Johan fick nyss höra att om Mattias hade en pistol med två kulor skulle han skjuta mig två gånger.
- Att vi gick genom halva Sydney för att hitta ett Subway. När vi gjort det och satt oss på bussen åker vi förbi 4 Subways inom 200 meter.
- Mattias & Johan kramades igår. Det finns på film
- "Hans-Göran-klappen" har fått stort genomslag. Går ut på att man, istället för att smeka någon med handflatan i ansiktet, låter baksidan av handen dö i ansiktet på den man tycker om. Man kan även passa på att säga på bred värmländska "Du ä sån genomgo mänska..."
- Alla har underskattat solen och bränt sig som fan. Unge slarvige ser ut som att han låtit Hans-Göran smörja in honom i ansiktet. Ojämn bränna.
- Bondi stannade upp för några minuter när världens grymmaste pilot friade till någon kvinna vid namn Jax. Vi var klart mest imponerade av alla. Det kan vi sluta med dirr om vi vill upplevas som de världsvana killar vi uppenbarligen inte är.
- Resans låt såhär långt är Håkan Hellströms "Man msåste dö några gånger innan man kan leva". Jag ger den 30 timmar, sen är den sönderspelad.
Härnäst ska vi fundera på hur man ska se läskig ut ikväll. Eftersom världen är så sjukt liten att några tjejer som säljer surfresor hade gemensamma bekanta från Uppsala så är vi medbjudna på halloweenfest ikväll. Som tack köpte vi alla varsin surfresa från fredag-söndag för 250 dollar var. Det lönar sig att vara trevlig (kan någon berätta det för Mattias?!).
Tack och hej - snygga tjej!
torsdag 28 oktober 2010
Rotan Four och Sliren Siren i Sydney
Den 20 timmar långa flygresan kan sammanfattas i ett flertal punkter:
- Mattias misslyckades grovt med sitt försök att sova hela första resan mellan Stockholm och Bangkok. Utan sömn i 30 timmar och med sömnpiller i kroppen var han beredd på att vinna över sin flygrädsla på knockout redan innan första ronden. Mattias fick inte en blund på hela resan.
- Mattias bröt Johans alla fingrar vid lyftningen på Arlanda, när han sökte en lugnande hand att hålla i stormen.
- Unge Terroriststämplade var den enda i Rotan Four som fick göra en "Stig-Helmer", dvs. ta av sig sina skor och bli kroppsvisiterad av polisen. Hans väska tittades noggrant igenom och en inköpt parfym var inte populär hos tullmänniskorna.
- Vi lyckades träffa såväl den sötaste treåringen som den mest irriterande treåringen på planen. Alice charmade oss alla när hon berättade om sina kaniner hemma i Gävle, medan Son of Sam inte lyckades charma oss lika lätt när han skrek från Bangkok till Sydney.
- Mattias skräckblandade förtjusning för fenomenet "att flyga" är humor. Så rädd, men kan samtidigt inte nog bedyra sin beundran för piloter och dess kunskap och kommer aldrig förstå hur ett plan kan lyfta, "Det är ju så tungt!".
Allt har gått väldigt smidigt för Rotan Four under de första dygnen på resan. Lite väl smidigt tänker vi allihop som bara väntar på att bli rånmördade alternativt våldtagna av den retarderade vakten vid vårt hostels uteställe. Under den korta vistelsen i Sydney har vi hunnit med att besöka Operahuset (och på vägen hitta stadens fulaste promenadstråk, som dock kompenserades med att det blev en grov omväg till resmålet), som var ett ganska fint, stort hus. Viktigt för föräldrarna dock att kunna fortsätta leva i sin imaginära värld där vi åker till andra sidan jordklotet för att vara kulturella. Mattias och Marcus har även lagt 1500:- på en ostämd gitarr (bara timmarna innan köpet bestämde sig de två musikanterna för att inte gå över 1000:-gränsen). Denna acessoar kommer dock att fungera likt råttfångarens flöjt, fast på kvinnor. Dessutom har vi fått känna på nattlivet i Sydney, där en DJ vägrat spela upp våra förslag på låtar. Det finas
Det som ändå har varit resans samtalsämne nummer ett är givetvis vår tävling "Vem kan bli slagen av Marcus?" som haft fler deltävlingar än vad vi trott så här långt. Och så här långt kan vi konstatera att vi allihop kan bli slagna av Marcus, som helt otippat leder tävlingen efter sex deltävlingar på 13 poäng. Mattias och Kalle ligger delad tvåa på åtta poäng, medan Unge Usle fått nöja sig med sju. Inga deltävlingar som kommer att bli OS-grenar har luftats, utan fotbollskunskaper blandat med ren tur och idioti har legat i fokus för tävlingskommitén. Vi lovar inte att bättra oss.
Nu ska vi ut i Sydneykvällen och sprida "Lite Sällskap"-profilen Hans-Görans utsideklappningar-på-kinden-tröstningar till Australiensarna (som för övrigt ser ut som jappsar hela bunten).
/Unge Resbloggande
måndag 25 oktober 2010
Unge Lyckliges största stund i livet
Under en utekväll i Stockholms pretentiösa delar stötte Rotan Four på ett pingisbord på nattklubben Strand. Den forna pingislegendaren Mattias "J-O" Åsén är ungefär lika ödmjuk som Bojan Djordjic efter att ha vunnit SM-guld och häver ut sig att ingen kommer slå honom i rundpingis under kvällen. Unge Dumme var ensam om att gå rakt in i fällan och slog vad om en hundring med Mattias. Resultatet blev Unge Lyckliges största stund i livet. Titta och njut!
/Unge Segrande
P.S. Notera Mattias ordval när1-3-förlusten är klar.
/Unge Segrande
P.S. Notera Mattias ordval när1-3-förlusten är klar.
söndag 24 oktober 2010
Blue Suede Shoes
Hej kära läsare,
Snart är det dags för en oerhört efterlängtad resa! Har under hösten jobbat arslet av mig, skulle man kunna säga.
Nåväl, jag tänkte lägga upp ett av mina inköp inför resan, ett par blå mocca-loafers från Filippa K. Dessa kommer jag kunna använda flitigt till såväl shorts, jeans och chinos. Jättenöjd med dessa, enda nackdelen är att de bör bäras utan strumpor, vilket begränsar antalet dagar de kan användas något.


Återkommer med fler inköp.
/Unge modeintresserade
Snart är det dags för en oerhört efterlängtad resa! Har under hösten jobbat arslet av mig, skulle man kunna säga.
Nåväl, jag tänkte lägga upp ett av mina inköp inför resan, ett par blå mocca-loafers från Filippa K. Dessa kommer jag kunna använda flitigt till såväl shorts, jeans och chinos. Jättenöjd med dessa, enda nackdelen är att de bör bäras utan strumpor, vilket begränsar antalet dagar de kan användas något.


Återkommer med fler inköp.
/Unge modeintresserade
lördag 23 oktober 2010
¨"Vem kan bli slagen av Marcus?"
Unge Bloggstartande har i och med starten av rotan4bloggen brutit mot vissa gyllene jävligt viktiga regler. När vi för snart ett år sedan startade Rotanbloggen så lovade vi våra vänner att vi aldrig kommer blogga om någonting annat än sport. Det finns nämligen i våra unga ögon inget intresse i allmänhetens ögon att läsa om andra människors liv. Åtminstone inte hos den allmänhet som vi vill kommunicera med; vanliga vettiga vänliga människor. Inte fan vill vi läsa om Blondinbellas hårda diet inför fredagens "Let's Dance" eller Kissies sammanbrott för att Channel No 5 tagit slut i laget. Nej, människor vill läsa om riktiga händelser, riktiga människor, riktigt sport; Rotan (eller?). Därför ska det genast sägas att denna blogg inte riktar sig mot några läsare. Denna blogg tillägnas inte några andra än oss själva (och eventuellt några oroliga föräldrar som kommer tro på det vi skriver). Vi vill minnas denna resa genom milstolpar i ordform. Att det sedan är ganska roligt om någon idiot som inte har nått att göra på jobbet (Danny K, Rania) orkar läsa bloggen emellanåt, det är en annan, men uppskattad femma.
Eftermiddagens inlägg om vadet med Sofi Fahrmann är precis den typ av inlägg som vi lovat varandra att aldrig skriva. Vi bryter det löftet. Rotanbloggen har nämligen varit konsten trogen mer än fotbollen, och denna konst kallas humor. Egentligen tror jag vi skulle kunna ha minst lika roligt i Tallinn ("en jäkligt skön stad" om ni frågar mig) för vi skulle underhålla oss med just såna här tävlingar och andra manliga kramlekat. MEN, nu råkar det vara Australien och Thailand som resan är bokad till (vi får bita i det sura äpplet) och med andra ord är det dessa platser humorn kommer levereras från. Ett första försök att skapa och leva i den humorn vi svurit oss trogna till är att anordna en tävling. Kul nog har vi redan lyckats engagerat er i denna tävlingen genom att låta er rösta på bloggen (nåja, jag har röstat på mig själv 3 ggr) trots att ni inte har en jävla aning om vad vi ska tävla i. Vad tävlingen handlar om? Tävlingens frö planterades under en trailer till "Vem kan slå Filip och Fredrik?". Kalle Gnäll hävdade att han skulle stå sig bra i en utmaning mot Sveriges bästa programledare, varpå vi ifrågasatte hans allmänbildning, men han trodde ändå att han skulle ha en bra chans. Kalle har enligt Unge Hyllande en oerhörd förmåga att vinna i allt han företar sig. Jag i min tur har två förmågor; 1) att lyfta Unge Duktiges egenskaper som människa för alla jag känner. 2) Att lyfta mina egna egenskaper, oavsett område. Detta lämnar oss med tre slutsatser:
Yeahyeah, för att veta vad tävlingen handlar om krävs närmare förklaring. Konceptet för tävlingen är relativt enkelt. Vi kommer under resans 84 dagar tävla 60 dagar. En av oss fyra kommer agera tävlingsledare och övriga tre kommer tävla. Med andra ord håller man i tävlingen var 4:e dag och är då utom tävlan. Vi räknar med att vi vissa dagar kommer vara på resande fot, glömska eller bara indisponibla (Mackan kanske blivit biten av en sabeltandad tiger och behöver 30 timmars återhämtning). Tävlingskategorierna kommer beröra allt som att vara en framgångsrik människa handlar om + en jävla massa trams. När jag håller i tävlingarna kommer det nog vara en del intellektuellt strunt, när Johan är tävlingsledare blir det mycket kalenderbiteri, Kalle kör en del fysiskt och Mackan klarar förmodligen max 3/15 ansvarsuppgifter och då blir det bara idioti.
Hur som helst, denna tävling kommer pågå i 60 dagar. Som tävlande deltar man 45 dagar och poängsystemet går från 3 poäng för vinnaren till 1 poäng för losern. Det tar oss till ett maxresultat på 135 och ett miniresultat på 45 poäng. Enligt Unibet ger 100 kronor på att Marcus ska ta över 50 poäng 370 kronor tillbaka. I toppen är det tätare och liveoddsen kommer förmodligen pendla EN DEL under resans gång. Tävlingen, outar vi direkt, kommer vara den enda vettiga anledningen att följa bloggen. Vi lovar därför att uppdatera en livetabell flertalet gånger veckovis. Håll till godo, på tisdag sätter vi igång. Ansvarig för första deltävlingen är Unge Tävlingledande och kategorin hålls hemlig tills vidare.
Förhoppningsvis på återhörande...
/Flygrädde Mats
Eftermiddagens inlägg om vadet med Sofi Fahrmann är precis den typ av inlägg som vi lovat varandra att aldrig skriva. Vi bryter det löftet. Rotanbloggen har nämligen varit konsten trogen mer än fotbollen, och denna konst kallas humor. Egentligen tror jag vi skulle kunna ha minst lika roligt i Tallinn ("en jäkligt skön stad" om ni frågar mig) för vi skulle underhålla oss med just såna här tävlingar och andra manliga kramlekat. MEN, nu råkar det vara Australien och Thailand som resan är bokad till (vi får bita i det sura äpplet) och med andra ord är det dessa platser humorn kommer levereras från. Ett första försök att skapa och leva i den humorn vi svurit oss trogna till är att anordna en tävling. Kul nog har vi redan lyckats engagerat er i denna tävlingen genom att låta er rösta på bloggen (nåja, jag har röstat på mig själv 3 ggr) trots att ni inte har en jävla aning om vad vi ska tävla i. Vad tävlingen handlar om? Tävlingens frö planterades under en trailer till "Vem kan slå Filip och Fredrik?". Kalle Gnäll hävdade att han skulle stå sig bra i en utmaning mot Sveriges bästa programledare, varpå vi ifrågasatte hans allmänbildning, men han trodde ändå att han skulle ha en bra chans. Kalle har enligt Unge Hyllande en oerhörd förmåga att vinna i allt han företar sig. Jag i min tur har två förmågor; 1) att lyfta Unge Duktiges egenskaper som människa för alla jag känner. 2) Att lyfta mina egna egenskaper, oavsett område. Detta lämnar oss med tre slutsatser:
- Kalle är en jävla talang på det mesta och dessutom en jävla vinnarskalle
- Johan är en oerhört begåvad människa som nästan är en ännu större talang än Kalle (Dock har en del gigantiska brister och inför dessa brister har han oerhört dåligt självförtroende)
- Jag (Masten) är jävligt allmänbildad, är i övrigt ganska talanglös men har ett oproportionerligt gott självförtroende som gör mig till tävlingens Tyskland ("i och med att man tror att man är bättre än man faktiskt är så blir man bättre än man faktiskt är")
Yeahyeah, för att veta vad tävlingen handlar om krävs närmare förklaring. Konceptet för tävlingen är relativt enkelt. Vi kommer under resans 84 dagar tävla 60 dagar. En av oss fyra kommer agera tävlingsledare och övriga tre kommer tävla. Med andra ord håller man i tävlingen var 4:e dag och är då utom tävlan. Vi räknar med att vi vissa dagar kommer vara på resande fot, glömska eller bara indisponibla (Mackan kanske blivit biten av en sabeltandad tiger och behöver 30 timmars återhämtning). Tävlingskategorierna kommer beröra allt som att vara en framgångsrik människa handlar om + en jävla massa trams. När jag håller i tävlingarna kommer det nog vara en del intellektuellt strunt, när Johan är tävlingsledare blir det mycket kalenderbiteri, Kalle kör en del fysiskt och Mackan klarar förmodligen max 3/15 ansvarsuppgifter och då blir det bara idioti.
Hur som helst, denna tävling kommer pågå i 60 dagar. Som tävlande deltar man 45 dagar och poängsystemet går från 3 poäng för vinnaren till 1 poäng för losern. Det tar oss till ett maxresultat på 135 och ett miniresultat på 45 poäng. Enligt Unibet ger 100 kronor på att Marcus ska ta över 50 poäng 370 kronor tillbaka. I toppen är det tätare och liveoddsen kommer förmodligen pendla EN DEL under resans gång. Tävlingen, outar vi direkt, kommer vara den enda vettiga anledningen att följa bloggen. Vi lovar därför att uppdatera en livetabell flertalet gånger veckovis. Håll till godo, på tisdag sätter vi igång. Ansvarig för första deltävlingen är Unge Tävlingledande och kategorin hålls hemlig tills vidare.
Förhoppningsvis på återhörande...
/Flygrädde Mats
Ett dumt men roligt vad
En resa handlar om så mycket mer än bara att upptäcka nya platser, lära känna nya människor och vara full varje kväll. Det handlar mer om de små sakerna som gör resan mer minnesvärd. Små saker som dumma men roliga vad. Ett sådant vad slöts idag...
Det hela började med att Unge Tunge och Masten beslöt sig för att skriva högskoleprovet, för att kunna nära sina journalistdrömmar. Provet skulle skrivas idag klockan 08.20. 08.21 vaknar jag och tänker "Yikes!". 08.22 formuleras ett sms till en förmodat mycket trött Mattias "Säg att du försov dig du med.". En timme senare ringer en mycket trött Mattias och skrattar i luren. Uttrycket "att kväva det i sin linda" passar ganska bra på våra naiva journalistdrömmar. Istället för att sitta och bakissvettas i Rudbeck i åtta timmar bar det istället av in mot stan för de två stukade själarna. Första anhalt blev akademiebokhandeln och ett litet försök att vara kulturella och litteraturmedvetna. Det sket sig. Det sket sig rejält faktiskt. Efter att ha studerat klassiker som Dostojevskijs "Brott och straff" och Lasse Anrells "Sportgrodor 9" hamnade vi framför Sofi Fahrmans debutroman "Elsas mode". Vi skrattade lite och Mattias häver ut sig den fult vettiga kommentaren "Vad ska du ha för att läsa den här boken" till mig. Hade jag svarat att jag hade velat ha en miljon kronor hade detta inlägg aldrig skrivits. Jag svarade inte det. Jag svarade att jag ville ha en öl av Mattias, varje dag under hela resan. En handskakning och 59 värdelösa kronor senare var resans första dumma men roliga vad gjort.
Nu kanske du tänker att "vafan, läsa en bok kan väl inte vara så farligt?!". Om du tänker så kan du här läsa baksidan av denna värdelösa bok av denna värdelösa människa:
"Under några hektiska månader har modegalna Elsa Gustavsson provat på sitt livs äventyr i New York. Nu sitter hon bedrövad på ett plan hem till Sverige igen. En ensam kväll får hon en idé. Hon ska starta en modeblogg. Snart ägnar hon sin mesta fritid åt Elsas Mode. Och det fungerar! Bloggen blir hennes inträdesbiljett till Stockholms glamourösa modecirkus. Elsa får gå på modevisningar, klubbarna kring Stureplan och överklassens fester i skärgården.
Samtidigt är hon trots allt en tjugoettåring från Borås som inte är särskilt världsvan. Hon har en förmåga att säga fel saker till fel person, bli alldeles för berusad, och avslöja lite väl mycket om sitt vilda liv på Manhattan.
Dessutom är Elsa väldigt svag för snygga killar. Inte minst Hugo Cronstedt - stans hetaste singel. Vilket ställer till en del problem..."
Låter som en bedrövlig bok, skriven för bedrövliga människor. Här är därför några bedrövliga kommentarer om boken:
"...Vilken totally divine guilt pleasure det är!" / Gefles Dagblad
Vad är det för jävla mening?! Hitta inte på egna ord!
"Sofi Fahrman skildrar modebloggarnas värld i Stockholm med pinsam träffsäkerhet." / Hermine Coyet Ohlén, chefredaktör på Elle.
Vad är det för jävla namn?! Man kan väl inte hitta på egna bara för att man vill?!
Det ska bli en spännande upplevelse att följa denna bok. Och ni som följer denna blogg kommer inte missa någon av all totally divine gulit pleasure som denna bok lovar!
/Unge Läsfebrige
Det hela började med att Unge Tunge och Masten beslöt sig för att skriva högskoleprovet, för att kunna nära sina journalistdrömmar. Provet skulle skrivas idag klockan 08.20. 08.21 vaknar jag och tänker "Yikes!". 08.22 formuleras ett sms till en förmodat mycket trött Mattias "Säg att du försov dig du med.". En timme senare ringer en mycket trött Mattias och skrattar i luren. Uttrycket "att kväva det i sin linda" passar ganska bra på våra naiva journalistdrömmar. Istället för att sitta och bakissvettas i Rudbeck i åtta timmar bar det istället av in mot stan för de två stukade själarna. Första anhalt blev akademiebokhandeln och ett litet försök att vara kulturella och litteraturmedvetna. Det sket sig. Det sket sig rejält faktiskt. Efter att ha studerat klassiker som Dostojevskijs "Brott och straff" och Lasse Anrells "Sportgrodor 9" hamnade vi framför Sofi Fahrmans debutroman "Elsas mode". Vi skrattade lite och Mattias häver ut sig den fult vettiga kommentaren "Vad ska du ha för att läsa den här boken" till mig. Hade jag svarat att jag hade velat ha en miljon kronor hade detta inlägg aldrig skrivits. Jag svarade inte det. Jag svarade att jag ville ha en öl av Mattias, varje dag under hela resan. En handskakning och 59 värdelösa kronor senare var resans första dumma men roliga vad gjort.
Nu kanske du tänker att "vafan, läsa en bok kan väl inte vara så farligt?!". Om du tänker så kan du här läsa baksidan av denna värdelösa bok av denna värdelösa människa:
"Under några hektiska månader har modegalna Elsa Gustavsson provat på sitt livs äventyr i New York. Nu sitter hon bedrövad på ett plan hem till Sverige igen. En ensam kväll får hon en idé. Hon ska starta en modeblogg. Snart ägnar hon sin mesta fritid åt Elsas Mode. Och det fungerar! Bloggen blir hennes inträdesbiljett till Stockholms glamourösa modecirkus. Elsa får gå på modevisningar, klubbarna kring Stureplan och överklassens fester i skärgården.
Samtidigt är hon trots allt en tjugoettåring från Borås som inte är särskilt världsvan. Hon har en förmåga att säga fel saker till fel person, bli alldeles för berusad, och avslöja lite väl mycket om sitt vilda liv på Manhattan.
Dessutom är Elsa väldigt svag för snygga killar. Inte minst Hugo Cronstedt - stans hetaste singel. Vilket ställer till en del problem..."
Låter som en bedrövlig bok, skriven för bedrövliga människor. Här är därför några bedrövliga kommentarer om boken:
"...Vilken totally divine guilt pleasure det är!" / Gefles Dagblad
Vad är det för jävla mening?! Hitta inte på egna ord!
"Sofi Fahrman skildrar modebloggarnas värld i Stockholm med pinsam träffsäkerhet." / Hermine Coyet Ohlén, chefredaktör på Elle.
Vad är det för jävla namn?! Man kan väl inte hitta på egna bara för att man vill?!
Det ska bli en spännande upplevelse att följa denna bok. Och ni som följer denna blogg kommer inte missa någon av all totally divine gulit pleasure som denna bok lovar!
/Unge Läsfebrige
torsdag 21 oktober 2010
Rotan4bloggen är öppnad!
.jpg)
När vintern knackar på dörren (och klampar in utan att man öppnar) så väljer Rotanbloggens skribenter att lämna Rotebro och Sverige i tre månader för ett träningsläger i Australien och Thailand. Vår kontakt med Rotebro ISFF kommer att vara sparsam, men för att våra bloggfingrar inte ska rosta sönder så väljer vi att starta en reseblogg, där resan kommer att skildras från vårt perspektiv. Trogna Rotanbloggensupportrar kommer nog inte behöva bli besvikna, även om risken för kiss-och-bajs-humor stiger med några hundra procent. Vår ambition är dock att, genom bloggen, kunna ge samma obehagligt närgångna skildring av vardagen, med skillnaden att arenan för denna blogg är stränder, pubar och bordeller (inte väl?) och inte konstgräsplaner, omklädningsrum och Norrtäljehak. Trevlig läsning!
Först och främst ska väl bloggnamnet förklaras närmare så att vi inte får för mycket skit för det. Under en resa i somras stötte vem rotankillar på Farfar Berg (Fuck You Bergs pappa) i Halmstad som stod för följande citat: "Halmstad får se upp för Rotan Five!". Rotan Five blev sedan ett uttryck som följde med hela resan och används fortfarande i vissa kretsar. När nu Rotans fyra viktigaste pusselbitar far ut på resa ligger namnet "Rotan Four" nära till hands och passade utmärkt i detta forum (det ska sägas att det klart mest logiska namnet "Resebloggen" var upptaget).
Vilka är då Rotans fyra viktigaste pusselbitar?, frågar du dig nu såklart. Här följer en kort presentation av resenärerna:

Unge Tunge Johan Hedman
Har under förberedelserna till resan fått den mycket opassande rollen som reseledare i Rotan Four. Mannen med Europas sämsta lokalsinne och som lärde sig var Drottninggatan ligger för knappt ett år sedan har fått ansvara för införskaffandet av såväl vaccin som för visum. Unge Reseledande blandar och ger med detta ansvar på sina axlar. Visumen är efter många om och men fixade, medan våra vaccinsprutor, som ska tas senast tre veckor innan avfärd, med fem dagar till resstart fortfarande ligger och ruttnar på apoteket.
För Rotan Fours överlevnads skull är det bäst att Unge Tunge agerar så lite reseledare som möjligt under resans gång. Antagligen den som skulle dö snabbast om han reste ensam. Med denna vetskap kommer han inte släppa taget om sina tre vänner ett ögonblick. Utöver sin brist på lokalsinne kan han också vara Sveriges sämsta engelsktalande svenskfödde 23-åring. Kan bli en spännande följetong.
Johans positiva egenskaper:
- Har väldigt svårt att vara arg på någon människa utöver Dogge Doggelito, vilket gör att han inte kommer att sänka stämningen under resan.
- Visade med sitt volleymål mot Köping tidigare i år att han kan bli en utmärkt beachfotbollspelare, där volleyspelet är en vital del av spelet.
- Har under sina många familjesemestrar lärt sig att beställa mat på restaurang av Pappa Sven "Åne Pizza Carpitjosa grasas!" Hedman.
Johans mindre positiva egenskaper:
- Förutom lokalsinnet och engelskakunskaperna så är Johan också mer ohändig och mer oteknisk än en förlamad afrikan. Senast igår hade Unge Otekniske sönder medbloggaren Åséns dator på ett imponerande dåligt sätt.
- Lite bögig, men väldigt parant!

Mattias "Masten" Åsén
Rotan Fours inofficiella ledare och alfahane. Mats ord är lag - oavsett vi vill det eller inte. Skulle bli världens bästa advokat (förlåt Per Karlsson) eftersom han aldrig förlorat en diskussion eller misslyckats med att övertala någon annan människa. Skulle kunna övertala vilken rektor som helst att anställa Josef Fritzl och hade bara Adolf Hitler varit i livet hade han kunnat omvändas till judendomen om Mattias bara fått lite tid. Om Mattias vill att vi ska åka till Melbourne kommer vi att åka till Melbourne. Om Mattias tycker att surfa är bögigt, då är surfing bögigt. Om Mattias känner att en avvikare till Estland känns passande eftersom "Tallinn ska vara en jäkligt skön stad" så kommer vi andra att nicka instämmande och sedan boka biljetter till detta värdelösa land.
Mattias positiva egenskaper:
- Snyggast i Rotan Four. Och han vet om det.
- Tror att han kommer dö innan han fyller trettio år, vilket betyder att han vill få ut så mycket av livet innan dess. Han kommer inte låta oss slösa bort dagar bara för att vi är bakfulla eller har brutit näsan i någon kickboxningsmatch.
- Ett socialt monster. Kommer att fördubbla sitt antal i facebookvänner efter resans slut.
Mattias mindre positiva egenskaper:
- Tidsoptimist. Mattias säger att han kommer om en kvart, kommer inom ett kvartal. Har aldrig väntat på ett tåg eller buss i sitt liv eftersom han ALLTID får springa till dessa för att hinna. Kommer att gå Unge Tidspessimistiske på nerverna.
- Överdriver alla sina historier till max. Minsta lilla snedsteg från oss andra resenärer kommer att låta som ett trippelmord när historien sprids vidare från Mattias mun.
- Är fruktansvärt flygrädd och har laddat upp med sömntabletter och kommer att dygna natten innan avfärd för att försäkra sig att han inte upplever resan till Australien. Valde under en tidigare resa i Thailand en livsfarlig bussresa som tog 14 timmar istället för att följa med sina vänner i ett plan som landade efter en timme. Idiot.

Kalle "Gnäll" Ramsell
Har förtjänat sitt smeknamn under året som fotbollsspelare i Division 2. Gnäller på allt som går att gnälla på och gör det med stil. Löper stor risk att bli utslängd från planet ner till Sydney om maten inte håller Edsbacka-kvalité eller om flygvärdinnorna inte sätter på "Lite sällskap" under färden. Är även en multitalang ut till fingerspetsarna. Behöver bara titta på en sport på TV för att rankas som landets största talang inom idrotten. Dessutom en fixare av stora mått. Går planets ena vinge av lappar Kalle ihop den inom en kvart.
Kalles positiva egenskaper:
- Snyggast kropp av oss alla. Får gå först i ledet ner till stranden. Utan badbyxor.
- En vinnarskalle som kommer att se till att vi vinner beachfotbollturneringen i Thailand oavsett hur full han är.
- Förutom sin talang för idrotter och sin händighet är Kalle även expert på att lata sig. Upplärd av herr Lat - pappa Erik- har Kalle tillbringat mer tid liggandes i soffan i kalsonger än vad Unge Vilsne har tillbringat letandes efter sitt hus när han gått vilse. En lat dag på stranden kommer Kalle att vinna utan konkurrens. Som vanligt.
Kalles mindre positiva egenskaper:
- Har en ovana i att börja bråka med vakter när han blir full. Risken att han kommer att tillbringa tid i Thailändska fängelser är alltså överhängande, men gnäller sig sedan ut därifrån. Fängelsematen ska nämligen vara riktigt äcklig.
- Kommer att "Cock-blocka" oss andra med sitt gnäll. Det är nämligen alltid tjejens fel om han inte har årets roligaste kväll. Och det får hon höra!

Marcus "Mage Tårtensson" Mårtensson
Var ska man börja? En mänsklig lök med mängder av lager. Får en att börja gråta precis som en vanlig lök. Ibland av glädje, ibland av sorg. Kan aldrig nås på mobil när man behöver det. Ringer när man själv är upptagen. Ingen som man kan räkna med att han ens dyker upp på tisdag när planet går. Kommer antagligen tappas bort efter första veckan och sedan dyka upp någon gång i Thailand med berättelser som kan fylla tre böcker. Många av denna bloggs inlägg kommer att skildra denna unika varelses strapatser. Går inte att inte älska.
Marcus positiva egenskaper:
- Världens snällaste människa som aldrig sätter sig själv i främsta rummet. Kommer alltså bli brutalt överkörd av Mattias Åsén.
- Raggar på alla tjejer från 16 till 46 års ålder. Får på något konstigt sätt napp på de som är just 16 eller 46.
- Go att krama som en nallebjörn.
Marcus mindre positiva egenskaper:
- Kommer att sova bort dagarna, eftersom han ser sig som en bohem som gör sådant. Kommer att bli utsatt för "ollning", vilket är positivt. Kommer att hämnas, vilket är mindre positivt.
- Helt opålitlig när det gäller att få någonting gjort. Kommer alltså att få minimalt med ansvar under resans gång. På sin höjd får han vara tandborstansvarig.
När jag skriver detta är det snö i Stockholm. Jag kan inte vara lyckligare över att veta att sina medmänniskor (framförallt storebror Anders) just nu går igenom Helvetets sju nivåer. Vintern i Australien och Thailand ska vara mildare har jag hört. Syftet med denna blogg är att gnida skopor med salt i såren på er stackars satar som får uppleva ytterligare en vinter i Sverige. Jag tror att vi inte kommer ha en enda läsare.
/Unge Resfebrige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)