Eftermiddagens inlägg om vadet med Sofi Fahrmann är precis den typ av inlägg som vi lovat varandra att aldrig skriva. Vi bryter det löftet. Rotanbloggen har nämligen varit konsten trogen mer än fotbollen, och denna konst kallas humor. Egentligen tror jag vi skulle kunna ha minst lika roligt i Tallinn ("en jäkligt skön stad" om ni frågar mig) för vi skulle underhålla oss med just såna här tävlingar och andra manliga kramlekat. MEN, nu råkar det vara Australien och Thailand som resan är bokad till (vi får bita i det sura äpplet) och med andra ord är det dessa platser humorn kommer levereras från. Ett första försök att skapa och leva i den humorn vi svurit oss trogna till är att anordna en tävling. Kul nog har vi redan lyckats engagerat er i denna tävlingen genom att låta er rösta på bloggen (nåja, jag har röstat på mig själv 3 ggr) trots att ni inte har en jävla aning om vad vi ska tävla i. Vad tävlingen handlar om? Tävlingens frö planterades under en trailer till "Vem kan slå Filip och Fredrik?". Kalle Gnäll hävdade att han skulle stå sig bra i en utmaning mot Sveriges bästa programledare, varpå vi ifrågasatte hans allmänbildning, men han trodde ändå att han skulle ha en bra chans. Kalle har enligt Unge Hyllande en oerhörd förmåga att vinna i allt han företar sig. Jag i min tur har två förmågor; 1) att lyfta Unge Duktiges egenskaper som människa för alla jag känner. 2) Att lyfta mina egna egenskaper, oavsett område. Detta lämnar oss med tre slutsatser:
- Kalle är en jävla talang på det mesta och dessutom en jävla vinnarskalle
- Johan är en oerhört begåvad människa som nästan är en ännu större talang än Kalle (Dock har en del gigantiska brister och inför dessa brister har han oerhört dåligt självförtroende)
- Jag (Masten) är jävligt allmänbildad, är i övrigt ganska talanglös men har ett oproportionerligt gott självförtroende som gör mig till tävlingens Tyskland ("i och med att man tror att man är bättre än man faktiskt är så blir man bättre än man faktiskt är")
Yeahyeah, för att veta vad tävlingen handlar om krävs närmare förklaring. Konceptet för tävlingen är relativt enkelt. Vi kommer under resans 84 dagar tävla 60 dagar. En av oss fyra kommer agera tävlingsledare och övriga tre kommer tävla. Med andra ord håller man i tävlingen var 4:e dag och är då utom tävlan. Vi räknar med att vi vissa dagar kommer vara på resande fot, glömska eller bara indisponibla (Mackan kanske blivit biten av en sabeltandad tiger och behöver 30 timmars återhämtning). Tävlingskategorierna kommer beröra allt som att vara en framgångsrik människa handlar om + en jävla massa trams. När jag håller i tävlingarna kommer det nog vara en del intellektuellt strunt, när Johan är tävlingsledare blir det mycket kalenderbiteri, Kalle kör en del fysiskt och Mackan klarar förmodligen max 3/15 ansvarsuppgifter och då blir det bara idioti.
Hur som helst, denna tävling kommer pågå i 60 dagar. Som tävlande deltar man 45 dagar och poängsystemet går från 3 poäng för vinnaren till 1 poäng för losern. Det tar oss till ett maxresultat på 135 och ett miniresultat på 45 poäng. Enligt Unibet ger 100 kronor på att Marcus ska ta över 50 poäng 370 kronor tillbaka. I toppen är det tätare och liveoddsen kommer förmodligen pendla EN DEL under resans gång. Tävlingen, outar vi direkt, kommer vara den enda vettiga anledningen att följa bloggen. Vi lovar därför att uppdatera en livetabell flertalet gånger veckovis. Håll till godo, på tisdag sätter vi igång. Ansvarig för första deltävlingen är Unge Tävlingledande och kategorin hålls hemlig tills vidare.
Förhoppningsvis på återhörande...
/Flygrädde Mats
Jag skulle ändå vilja yrka på att "Elsas mode" kommer vara livbojen som håller bloggen flytande. Jag vill likna det vid världens näst bästa humorserie "The Office" som vid en första anblick verkar handla om och drivas vidare av den värdelösa, men humoristiska chefen David Brent. I själva verket är det kärleksdramat mellan kontorsnissen Tim och sekreteraren Dawn som håller liv i serien och som fick hela Storbritannien att fortsätta titta. Tävlingen må vara en humoristisk och dryg chef, men Sofi Fahrmans debut är vår kärleksrelation. Amen!
SvaraRadera