fredag 7 januari 2011

Man vs Nature - The road to victory!

Fram tills idag var den har resan semester. Sen hande nagot som skakade var tillvaro i grundvalarna. Lars Agebro tog tag i ett fiskespo och slog nytt varldsrekord i fiske. Det har ar historien om hur Lasse trotsade fysikens lagar och vann over Thailands storsta monster.
Jag ska fatta mig kort. Fisken, eller monstret till barracuda pa (minst) 15 kilo, ligger just nu pa grillen med vara namn pa sig och bara vantar pa att bli brutalt uppaten. Sa darfor kommer har en kortfattad redogorelse for hur denna legendariska storfisk fick mota sitt ode denna ovanligt varma januaridag.

Poseidon var arg denna dag. Vagorna var hoga som pundarna i Mimbin och var lilla longtail-bat manovrerades skickligt av var Thailandska kompis som sammanlagt kunde tva engelska ord; "lunch" och "snorkeling". Det rackte mer an val for att vi skulle forsta varandra.
Efter att trostlost ha forsokt fanga fisk med hjalp av "trollning" dar det enda man gor ar att vanta, vanta och ater vanta, tog vi oss an vanligt, hederligt fiske dar skicklighet premierades fore tur. Alla forutom Baldo och Micke var skickliga nog och lyckades hava upp en och annan liten mort (ja, till och med Johan...). Historien kunde ha slutat dar. Vi hade varit nojda och detta inlagg hade antagligen varit langre och mer pahittat. Da hande detta:

Thailandaren som bade korde baten, holl koll pa oss och pa trollningen, marker att det borjar dra i spot bredvid honom. Baten gungar till av radsla. Vinden yr, Challis grater och vi andra skriker. Forutom Lasse. Som den vana fiskare han ar sliter han loss spot fran den taniga och skramda thaimesen och paborjar en furios kamp mellan manniska och djur. Efter att ha styrt baten med ena handen och fiskat upp fisken med den andra, var det bara att slita loss kroken ur monstrets argsinta kakar. Barracudan, som gackat fiskare i Thailand i aratal, hade mott sin overman och fick se sig kapitulerad. Lasse, odmjuk som vanligt, svarade - "Damn, that fish is ugly!". Vi andra tittade storogt pa var hjalte. Challis grat fortfarande.

Val i land mottes vi av en oannonserad parad, dar vi motte storogda Thailandare och turister som ville ta kort pa oss och osa hyllningar over de mystiska svenskarna. Nu ska vi bjuda hela on pa fest, sedan dansa tills solen gar upp igen. Pa aterseende!

P.S. Inslag i inlagget kan vara overdrivna. D.S.

3 kommentarer:

  1. dramatisation, may not have happened.

    SvaraRadera
  2. Mattias har skrivkramp och hjarnskaknig och far inte skriva pa bloggen.

    SvaraRadera